English
IntroFrom roots of frost and flame we came,
our breath the wind, our blood the flame.
Through iron’s song and thunder’s call,
the gods shall rise — and gods shall fall.
VerseWhen Yggdrasil groaned in winter’s breath,
and dawn forgot its flame,
the hammer slept, the spear lay still,
and silence spoke their name.
Odin dreamed through one blind eye,
Thor’s echo split the sky.
Freya’s tears turned snow to light,
as Balder learned to die.
BridgeThe wolves devour the sun and moon,
the sea climbs up the land.
Yet in the ash of broken runes,
a heart still beats in sand.
ChorusWhen the gods fall silent,
the wind will take their name.
But from the ash of ages past,
the song begins again.
VerseLoki laughed with iron tongue,
and twisted every vow.
Heimdall raised his golden horn —
but none could stop it now.
From Muspel’s gate the embers poured,
the ice of Niflheim cracked.
Nine worlds trembled, roots unbound,
the circle burned, turned black.
BridgeNo sword, no crown, no golden hall,
no thunder in the air.
Just mist and seed and silent loam,
and life reborn from prayer.
ChorusWhen the gods fall silent,
the earth will breathe anew.
And from the depths of every soul,
the old world shines in you.
OutroO wind, sing low through birch and bone,
through fire, frost, and sea.
Though gods may fade beyond the veil,
their dream remains in me.
Deutsch
IntroAus Wurzeln von Frost und Flamme sind wir entstanden,
unser Atem ist der Wind, unser Blut die Flamme.
Durch das Lied des Eisens und den Ruf des Donners
werden Götter sich erheben – und Götter fallen.
VerseAls Yggdrasil im Hauch des Winters ächzte
und die Morgenröte ihre Flamme vergaß,
schlief der Hammer, ruhte der Speer,
und die Stille sprach ihren Namen.
Odin träumte durch ein blindes Auge,
Thors Echo spaltete den Himmel.
Freyas Tränen verwandelten Schnee in Licht,
als Balder zu sterben lernte.
BridgeDie Wölfe verschlingen Sonne und Mond,
das Meer steigt an das Land.
Doch in der Asche zerbrochener Runen
schlägt noch ein Herz im Sand.
ChorusWenn die Götter verstummen,
wird der Wind ihren Namen tragen.
Doch aus der Asche vergangener Zeitalter
beginnt das Lied von neuem.
VerseLoki lachte mit eiserner Zunge
und verdrehte jeden Schwur.
Heimdall erhob sein goldenes Horn –
doch nichts konnte es nun mehr aufhalten.
Aus Muspels Tor strömte die Glut,
das Eis Niflheims barst.
Neun Welten bebten, Wurzeln lösten sich,
der Kreis verbrannte, wurde schwarz.
BridgeKein Schwert, keine Krone, keine goldene Halle,
kein Donner in der Luft.
Nur Nebel, Saat und stiller Lehm,
und Leben, neu geboren aus dem Gebet.
ChorusWenn die Götter verstummen,
wird die Erde neu atmen.
Und aus den Tiefen jeder Seele
erstrahlt die alte Welt in dir.
OutroO Wind, sing leise durch Birke und Gebein,
durch Feuer, Frost und Meer.
Auch wenn Götter hinter dem Schleier schwinden,
bleibt ihr Traum in mir.
Svenska
IntroFrån frostens och lågans rötter föddes vi,
vår andedräkt är vinden, vårt blod lågan.
Genom järnets sång och åskans rop,
ska gudar resa sig—och gudar falla.
VerseNär Yggdrasil stönade i vinterns andedräkt,
och gryningen glömde sin låga,
sov hammaren, vilade spjutet,
och tystnaden talade sitt namn.
Oden drömde genom ett blindat öga,
klyftade Tors eko himlen.
Freyas tårar förvandlade snö till ljus,
när Balder lärde sig att dö.
BridgeVargarna slukar sol och måne,
havet stiger över landet.
Men i askan av brutna runor,
slår fortfarande ett hjärta i sanden.
ChorusNär gudarna tystnar,
ska vinden bära deras namn.
Men från svunna tiders aska,
börjar sången på nytt.
VerseLoke skrattade med järntunga
och förvrängde varje ed.
Heimdall höjde sitt gyllene horn—
men ingenting kunde stoppa det nu.
Från Muspels port öste glöden fram,
Niflheims is splittrades.
Nio världar darrade, rötter slets loss,
Cirkeln brann, blev svart.
BridgeInget svärd, ingen krona, ingen gyllene sal,
ingen åska i luften.
Endast dimma, frö och tyst lera,
och liv, återfött ur bön.
ChorusNär gudarna tystnar,
ska jorden andas på nytt.
Och från varje själs djup,
lyser den gamla världen inom dig.
OutroO vind, sjung mjukt genom björk och ben,
genom eld, frost och hav.
Även när gudar försvinner bakom slöjan,
förblir deras dröm inom mig.