Snön lär oss om frihet

Verse 1Snön föll utan frågor över gård och gran varje steg blev mjukare än världen var van Verse 2Jag gick efter nyår med bröstet fullt av brus där byn låg tyst bakom mig som slocknat fönsterljus I fickan låg min vrede som en kall och knuten sten men skogen bar sin vinter utan ord, utan scen Verse 3Jag sade: gamla vännen allt delar sig i två varje röst blir till ett vapen varje väg blir svår att gå Vi talar mer än någonsin men hör allt mindre nu vi bygger höga murar av jag och ni och du ChorusSnön lär oss frihet den faller utan krav den lägger sig på taken och tystnar över hav Den binder inte bäcken men visar var den går frihet utan kärlek blir bara frusen vår Verse 4Då knakade en tallgren och släppte ner sin last jag skrattade i kylan när nacken mötte frostens kast Och skogen sade sakta: du söker svar för stort börja med din egen dörr och det du själv har gjort Forest answeren bäck är inte fånge för att stranden finns intill utan strand blir allt till översvämning utan flöde står allt still Verse 5Jag såg den svarta bäcken gå öppen under is den bar sitt klara vatten på sitt enkla, gamla vis Den bad ingen om lov den tog inget den ej bar den fann sin väg i mörkret och lämnade spår av svar ChorusSnön lär oss frihet den faller utan krav den lägger sig på taken och tystnar över hav Den binder inte bäcken men visar var den går frihet utan kärlek blir bara frusen vår BridgeLåt mig leva närmare det jag kan förstå veden, jorden, andetagen stegen där jag går Låt mig hålla handen öppen men hjärtat varmt och klart ingen människa blir fri av att göra andra svaga OutroNär skymningen blev blåare stod skogen lika still jag gick hem genom snön igen med mindre att försvara Och mer att leva till